Vår miljöenkät

Vi inledde vårt aktiva arbete för miljödiplomering med en enkät till medlemmarna hösten 2020. Detta för att skaffa en bild av nuläget, men också som information och inspiration om att vi nu är igång. Vi delade ut den på höstens gemensamma arbetsdag, men gjorde den även digitalt. Vi fick in 41 svar, det är tyvärr färre än hälften av medlemmarna som svarat. De svaren visade i alla fall på ett bra utgångsläge, vi får hoppas att de 41 är representativa.

90 % komposterar på lotten. Hälften har insektshotell eller vattenbad för pollinerare.

Ingen använder kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel. Eldar på lotten är det nästan ingen som gör. 70 % använder gräsklipp, guldvatten eller bokashi som gödning.

52,5 % gör egen jord, men 47,5% köper påsjord. (Men eftersom 90 % komposterar så gör nog de flesta av påsjordsköparna också en del egen jord).

80 % jobbar för att förebygga växtsjukdomar. 62,5 % undviker plast som presenningar och annan plast som till slut hamnar i jorden, men 37,5 % hade inte tänkt på detta.

Vi frågade vad medlemmarna helst skulle vilja lära sig mer om. Det gick bra att välja flera svar här.

Här är toppämnena:

68 % Att göra egen jord

63,1 % Växtskydd och skadedjur

52,3 % Kompostering

47,4 % Täckodling

44,1 % Att bidra till biologisk mångfald

42,1 % Att ta tillvara regnvatten

Andra ämnen som också fick röster (det gick bra att skriva egna förslag här) men under 40 %, var: Pollinerare och andra insekter, Att göra egen gödsel, Bokashi, Samodling, Permakultur och att kombinera täckodling/permakultur utan att få skörden uppäten av sniglar och smådjur!

Nu under 2021 går vi vidare med miljödiplomeringsarbetet. Bland annat genom att försöka ordna tillfällen att lära mer om de ämnen som medlemmarna önskat. (Här passar det bra att påminna om Koloniträdgårdsförbundets webbinarier). Och fortfarande är fler medlemmar välkomna i arbetsgruppen! Kontakt genom styrelsens e-post odla.sft@gmail.com.

Förra årets experiment med 18-dagars kompost.

Läs mer om miljödiplomering här på Koloniträdgårdsförbundet sida!

Arbete för miljödiplomering

Nu arbetar vi aktivt för att föreningen ska bli miljödiplomerad. Beslut om detta togs redan på årsmötet 2018, och sedan dess har vi genomfört en hel del, framför allt avskaffat gemensam kompost och på olika sätt inspirerat och informerat om hur medlemmar kan kompostera på egen lott.  Läs mer om kompost!

Under 2020 har vi fått en bikupa på området och fler har engagerat sig för slåtterängarna.

En miljögrupp bildades sommaren 2020. På gemensamma arbetsdagen i september fick deltagarna fylla i en enkät för att miljögruppen ska få en bild av hur läget är nu. De som inte var med på dagen kommer att få den i e-post.

Fler aktiviteter kommer att komma. Den som vill vara med i miljögruppen är mycket välkommen! Skriv till odla.sft@gmail.com

Läs mer om miljödiplomering här!

Bild från workshop i gödselfermentering juni 2020

Ekologisk odling är för många odlare en självklarhet idag. Men miljödiplomeringen fokuserar även på andra delar i miljöarbetet: biologisk mångfald, energi, material, transporter, vatten och avlopp.

De grundläggande tankarna i miljödiplomeringen är att:
* Utnyttja resurser effektivt och minimera användningen av ändliga resurser.
* Minimera spridningen av miljöskadliga ämnen.
* Värna naturens mångfald och kretslopp.
* Skapa en god livsmiljö.

Arbetsdag med miljöfokus

Gemensam arbetsdag genomfördes 26 september trots att regnet föll när dagen inleddes. Då passade det bra att första aktivitet var en enkät som uppstart för vårt arbete för att bli en miljödiplomerad förening. Den kunde fyllas i på verandan i skydd från regnet. (De som inte var med kommer att få möjlighet att fylla i den digitalt senare under hösten.) Enkäten, som är anonym, ger miljögruppen en koll på kunskapsläget och vad medlemmarna önskar att få lära sig mera om.

Den här gången handlade arbetet om rensning och uppsnyggning av gångar och andra gemensamma grusytor. Bland annat klipptes en hel del bort från syrénhäcken. Även slåtterängarna fick lite tillsyn.

Vid den avslutande grillstunden (där Jonny Mård skötte grillen coronasäkert) passade styrelsen på att avtacka Seve Nilsson som i våras avgick efter 27 (!) år i styrelsen. Han fick en stor blombukett plockad på olika lotter på området och så satte vi upp skylten med ”Seves lund” på grillplatsen som är omgiven av äppelträd, ett av Seves många genomförda initiativ.

Efteråt visade Josefin Sjöström från bigruppen vår bikupa för de som ville. Bina är nu invintrade, men vi kunde ändå kika in lite.

Bikupan på plats

Nu har vi egen bikupa på vårt område. Bigruppen började träffas i våras och studera och planera. Bland annat har de gjort studiebesök hos biodlarföreningen Farsta Södertörn som har bin i närheten.

Lukasz Warchol byggde bikupan, som är en så kallad topplistkupa, och i mitten på juli flyttade bisamhället in. Det är lugna carnica-bin. Kupan står på lott 152, en av de gemensamma lotterna.

bikupa

Ansvariga för bigruppen är Josefin Sjöström och Lukasz Warchol. Det går att kontakta dem genom föreningens epost. De kommer att ordna en studiecirkel för alla intresserade, och de visar gärna kupan.

Fermenterad gödsel enligt colombiansk metod

I juni 2020 hölls en workshop i gödselfermentering på vårt område. Det var Orten odlar som ordnade tillsammans med Origenes Khachi och vår förening Skarpnäcks fritidsträdgårdar. Fian Sverige var också med.

Metoden kommer från Colombia. Vi blandade kol, strö, jord från området, hönsgödsel, melass, vetekli, jäst och lite yoghurt.  Med dessa ingredienser ökar det mikrobiologiska livet i jorden. I Colombia tar man lite andra ingredienser, detta får man anpassa till sin odlingsmiljö och vad som går att få tag på. I Orten odlars film visas hur det gick till och i vilka proportioner de olika materialen tillsattes:

När allt var blandat skulle högen vändas två gånger per dag. Temperaturen i den steg snabbt och högen var mycket varm i en vecka. Den luktade också ganska starkt. Sedan sjönk temperaturen lite och vi la ut högen på ett annat sätt och lät den vila några dagar. Efter det var den färdig att använda. Här hämtar odlarna gödsel till sina lotter i skottkärror.

Slåttern fortsätter

Höet har fått ligga och torka några dagar. Dags för räfsning och hässjning. På så sätt får eventuella ängsväxter chans att fröa av sig på plats. I avsaknad av riktigt hässjevirke gjorde vi en sådan här rundhässja som var vanlig i Centraleuropa förr.

En inventering visade att det finns lite ängsväxter redan – prästkrage, ängsnäva, gökärt, johannesört, vallmo och älggräs. Höet ska jorden matas med,  inte djuren som det var förr.

Den som vill vara med i slåtterängsprojektet kan kontakta Mattias genom styrelsen e-post.

Slåtterängarna

Vi försöker återskapa slåtterängar på våra gemensamma ytor.

Slåtterängar är vackra miljöer som en gång var oerhört vanliga i jordbrukslandskapet. I det moderna samhället är de utrotningshotade. En slåtteräng är en areal som slås med skärande verktyg – lie eller slåtterbalk och där gräset tas om hand och förs bort. På det sättet hålls jorden mager, vilket gynnar massor av gräs, örter och blommor som i dag är på retur i det högeffektiva, maskindrivna, monokulturella och konstgödslade jordbruket.

Slåtterängen är helt enkelt en mosaik av biologisk mångfald där både växter, pollinatörer och småkryp är trådar i väven.

Ifjol inledde vi ett projekt med att skapa slåtterängar på merparten av de ytor vi har som inte används till odlingslotter. Mattias de Frumerie som höll i projektet slog av ytorna med lie och använde gräset till täckodling. Han har i år börjat slå av ytorna igen och räfsat ihop höet.

Redan i år kan vi se att kirskål, lupiner, skräppa och maskrosor får lämna plats åt midsommarblomster, prästkragar, gökärt etc. Mattias har plockat lite ängsblommor i vägrenar och ställt ut små buketter där gräset är slaget med förhoppningen att de ska fröa av sig och gro.

Den som vill lära sig mer om detta, och kanske att slå med lie, är välkommen att vara med. Du kan kontakta Mattias via styrelsens e-post odla.sft@gmail.com

Tips om kompost, 2

Kompostera och skapa nya odlingsytor

Välj ut en plats på lotten där du vill ha ett nytt land. Täck marken med tidningar och/eller kartong. Lägg i flera lager och omlott. Vattna på dem så att de ligger bra an mot marken. Detta gör du för att inte gräs och ogräs ska växa upp.

Nu ställer du dit din pallkrage. Låt gärna tidningarna sticka ut lite utanför kragen. Börja fyll på med organiskt material. I botten kan du gärna ta ganska grovt och vedartat material, hallonris, grenar eller även murkna gamla bräder. Fortsätt fylla på med vad du har, skörderester, ogräs, kanske gödsel. Klipp det gärna i mindre bitar. Blanda gärna in lite jord från andra ställen. Det gör inget om det är som lerklumpar. Den kommer att blandas upp med allt det andra och till slut får du jättefin näringsrik jord här.

Om du har kan du överst lägga finare trädgårdsjord från ett annat land. I så fall kan du så direkt. Annars låter du det stå, t.ex. från höst till vår och då har du ett nytt fint land.

Efter något år kan du flytta pallkragen till en ny yta som du vill ordna till. Nu är tidningarna i botten förmultnade och du har ett nytt litet land. Glöm inte bort att fortsätta tillföra material och kompost även i fortsättningen.

Här finns en video från Skillnadens trädgård som beskriver den här metoden:

Tips om kompost, 1

Ett bra sätt att göra en enkel kompost är att ställa några pallkragar på varandra. Det fungerar bättre än kompostgallren, i dem blir det lätt för torrt i kanterna. Här behålls fukten.

Ju mer finfördelat materialet är, desto fortare bryts det ner. Därför kan det vara bra att klippa stjälkar och kvistar i bitar med en sekatör.

Det är viktigt att varva grönt (kväverikt) material med gult (kolrikt) material. Det kolrika kan vara torra löv, kvistar, små grenar eller även papper. Det gröna kan vara ogräs, skörderester osv. Glöm inte heller att blanda in lite brunt, dvs. jord, för med den följer bakterier och mikroorganismer som gynnar nedbrytningen.

Slut med gemensam komposthög

Nu försvinner den gemensamma komposten. Från och med nu är det inte tillåtet att lägga något på högen (men gärna ta ifrån den). Inom en månad ska den vara helt borta. Vi kommer att sprida ut jorden över gemensamma ytor med hjälp av liten grävmaskin.

Fram tills dess är det fritt fram för alla odlare att hämta jord.

Skälen till att den avskaffas är flera.

  • I en gemensam kompost finns stora risker att växtsjukdomar, som klumprotssjuka och andra, sprids. Detta har också skett.
  • Den stora högen har också dragit till sig skräp som inte alls hör hemma på en kompost, som plast, bräder mm. (Även, och kanske mest, från andra utanför föreningen).
  • Vi arbetar för att bli en miljödiplomerad förening, ett av kraven för detta är att varje odlare komposterar på egen lott.

Under året ska vi på olika sätt öka våra kunskaper om kompostering och dela dem med varandra. På hemsidan, i Facebook-gruppen och i möten på området kommer vi att dela kunskaper och diskutera med varandra.

komposthög