På årsmötet den 15 mars kommer vi att få lära oss om hur vi kan göra en solstudie för vår lott och på så sätt få mest nytta av ljuset i våra odlingar. Det är vår medlem Emy Johanna Brandt (som är landskapsarkitekt) som ska berätta och tipsa oss om ett datorprogram vi kan använda.
Fröbyte blir det också, precis som förra året. Mer information om det i kallelsen.
Kallelse till mötet kommer med post och e-post, vi väntar bara på att få klart besked om vilken lokal vi ska vara i. Förhoppningsvis Skarpnäcks kulturhus.
Glöm inte att betala medlemsavgift och arrende. 200 kr i medlemsavgift har vi och 600 kr i arrende. Ange alltid namn och lottnummer vid betalning.Inbetalas till föreningens plusgiro 485 75 43-5 senast 29 februari.
”The Arrival of the Sun” av Ashevak Kenojuak, West Baffin Eskimo Cooperation, 1959
Välj ut en plats på lotten där du vill ha ett nytt land. Täck marken med tidningar och/eller kartong. Lägg i flera lager och omlott. Vattna på dem så att de ligger bra an mot marken. Detta gör du för att inte gräs och ogräs ska växa upp.
Nu ställer du dit din pallkrage. Låt gärna tidningarna sticka ut lite utanför kragen. Börja fyll på med organiskt material. I botten kan du gärna ta ganska grovt och vedartat material, hallonris, grenar eller även murkna gamla bräder. Fortsätt fylla på med vad du har, skörderester, ogräs, kanske gödsel. Klipp det gärna i mindre bitar. Blanda gärna in lite jord från andra ställen. Det gör inget om det är som lerklumpar. Den kommer att blandas upp med allt det andra och till slut får du jättefin näringsrik jord här.
Om du har kan du överst lägga finare trädgårdsjord från ett annat land. I så fall kan du så direkt. Annars låter du det stå, t.ex. från höst till vår och då har du ett nytt fint land.
Efter något år kan du flytta pallkragen till en ny yta som du vill ordna till. Nu är tidningarna i botten förmultnade och du har ett nytt litet land. Glöm inte bort att fortsätta tillföra material och kompost även i fortsättningen.
Här finns en video från Skillnadens trädgård som beskriver den här metoden:
Ett
bra sätt att göra en enkel kompost är att ställa några pallkragar på varandra. Det
fungerar bättre än kompostgallren, i dem blir det lätt för torrt i kanterna. Här
behålls fukten.
Ju
mer finfördelat materialet är, desto fortare bryts det ner. Därför kan det vara
bra att klippa stjälkar och kvistar i bitar med en sekatör.
Det är viktigt att varva grönt (kväverikt) material med gult (kolrikt) material. Det kolrika kan vara torra löv, kvistar, små grenar eller även papper. Det gröna kan vara ogräs, skörderester osv. Glöm inte heller att blanda in lite brunt, dvs. jord, för med den följer bakterier och mikroorganismer som gynnar nedbrytningen.
Nu försvinner den gemensamma komposten. Från och med nu är det inte tillåtet att lägga något på högen (men gärna ta ifrån den). Inom en månad ska den vara helt borta. Vi kommer att sprida ut jorden över gemensamma ytor med hjälp av liten grävmaskin.
Fram tills dess är det fritt fram för alla odlare att hämta jord.
Skälen till att den avskaffas är flera.
I en gemensam kompost finns stora risker att växtsjukdomar, som klumprotssjuka och andra, sprids. Detta har också skett.
Den stora högen har också dragit till sig skräp som inte alls hör hemma på en kompost, som plast, bräder mm. (Även, och kanske mest, från andra utanför föreningen).
Vi arbetar för att bli en miljödiplomerad förening, ett av kraven för detta är att varje odlare komposterar på egen lott.
Under året ska vi på olika sätt öka våra kunskaper om kompostering och dela dem med varandra. På hemsidan, i Facebook-gruppen och i möten på området kommer vi att dela kunskaper och diskutera med varandra.
Ny odlare? Eller inte så ny, men vill ändå ha lite mer koll? Välkommen på nyodlarmöte! Ett enkelt och informellt möte. Vi är där (flera av oss om inte alla) från styrelsen. Visar redskapsboden, den öppna och den låsta, och redskapen.
Alla får en bunt bra broschyrer från Koloniträdgårdsförbundet med odlingsråd.
Vi kan svara på frågor. Hur funkar gemensamma komposten? Vad blir det vid äppelträden? Hur gör vi för att låna redskap i den låsta boden? Och hur använder vi dem?
Välkomna alla som vill, ni behöver inte anmäla er och ni behöver inte vara nya.Vi ses vid stugan kl. 11.00 den 10 juni.
Den 17 juni blir det dags för styrelsen är gå inspektion på området. Som ni vet ska lotterna vara iordningställda för säsongen 15 juni (gäller förstås inte våra alldeles nya medlemmar).
Vi gör de här inspektionerna varje år för att se till att vi tar hand om området enligt de krav som staden ställer på oss. Vilka regler som gäller finns i ordningsföreskrifterna.
Eftersom vi fått specialtillstånd i Skarpnäck att ha odlingstunnlar här i år (se tidigare inlägg) är det ju viktigt att vi följer de regler som ställdes upp för detta, så att tillståndet förhoppningsvis förlängs och blir permanent. Så byggnationer kommer vi att kolla lite extra noga på i år.
Har ni frågor så passa gärna på att komma på Nyodlarmötet veckan innan!
Om vi upptäcker något som inte är okej den 17/6 så meddelar vi medlemmen och sedan går vi en ny runda i slutet av sommaren (19/8).
FSSK:s kommitté för fritidsträdgårdar har länge arbetat för att odlingstunnlar ska bli tillåtna i Stockholms koloniområden. Nu har trafikkontoret beslutat att i i Skarpnäcks stadsdel blir det tillåtet på prov i de föreningar som vill så.
I vår förening Skarpnäcks fritidsträdgårdar blir det tillåtet. Dock gäller regler för detta. Läs igenom dem och tänk också på att ni måste prata med era grannar och kontakta styrelsen innan ni sätter upp en tunnel.
Tillståndet gäller bara växthustunnlar som är tillverkade för just detta ändamål, inga andra strukturer. Det är svårt att hitta en tunnel som bara är 190 cm hög, men då får man försöka gräva ner den lite.
Reglerna som gäller (och som är godkända av Skarpnäcks stadsdelsförvaltning) är:
• på odlingslott får uppföras fabrikstillverkad odlingstunnel med rör av aluminium som täcks av plast godkänd för odling, plasten skall företrädesvis vara vit/ofärgad
• uppförande av tunnel ska ske i samråd med styrelsen som måste godkänna placering och storlek
• tunneln får ej uppföras så att den skuggar grannars lott
• tunneln får ej uppföras så att den blockerar siktlinjer, utsiktspunkter eller insyn till lotten
• maximal storlek på tunneln får vara 10% av lottens yta men som mest 8 kvadratmeter
• maximal höjd på tunneln får vara 190 cm
• tunneln får endast användas till odling
Jorden i vårt område är mestadels tung lerjord. Den är svår att odla ifrån början men egentligen en mycket bra jord. Det gäller att tillföra organiskt material. När det är gjort i tillräcklig mängd kommer jorden att bli grynig istället för att bestå av stora lerklumpar.
Detta kan göras på många sätt, bäst är att kombinera flera. Tillför kompost och stallgödsel. Täckodla med gräsklipp och annat grönt. Täck jorden över vintern med skörderester och höstlöv.
I lerjorden finns mineraler som blir tillgängliga för växterna (och även dig) när den lättats upp med organiskt material. Det tar några år att få denna effekt, och den måste sedan upprätthållas, även om det inte behövs lika mycket kommande år.
Lerjord ska grävas på hösten. Gräv då gärna ner t.ex. höstlöv eller vad du kan hitta. Om den grävs på våren torkar lerklumparna ihop.
OGRÄS
Det finns en del besvärliga rotogräs på området, främst kirskål och åkerfräken. Att täcka områden under ett par år kan kväva dem, men det är också viktigt att ta bort dem ur landen. När man tar bort den gröna tillväxten så utarmas de. Åkerfräken har mycket djupa och sköra rötter. En del säger att den är omöjlig att bli av med. Då kan vi trösta oss med att den också tar upp näring djupt ner i marken. Den innehåller mycket kisel. Det går att göra ett gödselvatten på den.
När det gäller andra ogräs, som maskros och kvickrot, så gäller bara att gräva upp dem. Det är orealistiskt att tro att det går att bli av med dem, men se till att slå av så mycket maskros och kirskål som möjligt innan de går i frö på försommaren.
Kemiska bekämpningsmedel är inte tillåtna förstås.
Åkerfräken
Kirskål
NYBÖRJARGRÖDOR
När jorden är tung finns det växter som ändå oftast växer bra. Potatis och bondbönor växer alltid. Kål står bra och stadigt i lerjord och trivs bäst där. Driv upp plantor hemma och sätt ut.
Ringblommor, krasse, vallmo är lättodlade blommor.
Finns inte gräslök på lotten så ta en planta från affären, klipp ner den lite och sätt ut. Då kommer du att ha gräslök för alltid.
SNIGLAR OCH ANDRA DJUR
Vissa år är skadedjuren fler och andra år färre. Ett år hade vi en rådjursfamilj på området, nästa år var den borta. Mot rådjur hjälper bara att hägna in grödorna med nät och staket.
Mördarsniglar varierar också i antal från år till år, delvis beroende på vädret. Dem är det mycket viktigt att bekämpa så fort de (eller deras äggsamlingar) blir synliga. Det finns medel bestående av järnfosfat som inte är skadligt för andra djur att köpa, men de måste också bekämpas på andra sätt, att klippa huvudet av dem är ett. Det känns obehagligt i början, men det går att lära sig.
Lär dig mer:
ODLINGSGRANNAR
Dina lottgrannar är dina lärare! Fråga dem om råd. Du kan säkert också få plantor ibland. Använd vår Facebookgrupp!
BÖCKER
Lena Israelssons bok Köksträdgården är en bra grundbok.
Sommaren verkar äntligen ha kommit! Den gemensamma komposten är nu omgrävd. Där finns massor av fin mylla (mycket bättre än någon jord köpt på påse) – det är bara att ta en skottkärra och hämta. Den gemensamma komposten finns kvar tills vidare, men bäst och enklast är ändå om varje odlare komposterar på sin lott.
På platsen där brännlotten varit kommer vi att plantera fyra äppelträd. Hål för dem är redan grävda, det gjordes när komposten grävdes om. Mellan träden hoppas vi ordna en gemensam grillplats.
Gallkvalster på svarta vinbär. Dessa kvalster sprids vid lövsprickningen med vinden, men även med regnstänk och redskap. Gallkvalstren sprider virussjukdomen reversion som gör buskarna sterila. Det är mycket vanligt med gallkvalster i områden som som vårt.
Helt fel årstid att tänka på dem nu. Men frågan kom upp på årsmötet och så här kommer vi att hantera den:
I vår (kanske i samband med städdagen, det beror på vädret och hur långt våren har kommit) kommer styrelsen att gå syn och titta på alla svarta vinbärsbuskar. Vi återkommer med mer information i vår. De buskar som har kvalster måste direkt tas bort.
Vi kommer också att kontakta grannföreningarna för att samordna med dem om möjligt.
Fritidsodlingarnas riksorganisation, FOR, har provodlat olika sorters svarta vinbär:
