Tips för nya odlare i Skarpnäcks fritidsträdgårdar

LERJORDEN

Jorden i vårt område är mestadels tung lerjord. Den är svår att odla ifrån början men egentligen en mycket bra jord. Det gäller att tillföra organiskt material. När det är gjort i tillräcklig mängd kommer jorden att bli grynig istället för att bestå av stora lerklumpar.

Detta kan göras på många sätt, bäst är att kombinera flera. Tillför kompost och stallgödsel. Täckodla med gräsklipp och annat grönt. Täck jorden över vintern med skörderester och höstlöv.

I lerjorden finns mineraler som blir tillgängliga för växterna (och även dig) när den lättats upp med organiskt material. Det tar några år att få denna effekt, och den måste sedan upprätthållas, även om det inte behövs lika mycket kommande år.

Lerjord ska grävas på hösten. Gräv då gärna ner t.ex. höstlöv eller vad du kan hitta. Om den grävs på våren torkar lerklumparna ihop.

 

OGRÄS

Det finns en del besvärliga rotogräs på området, främst kirskål och åkerfräken. Att täcka områden under ett par år kan kväva dem, men det är också viktigt att ta bort dem ur landen. När man tar bort den gröna tillväxten så utarmas de. Åkerfräken har mycket djupa och sköra rötter. En del säger att den är omöjlig att bli av med. Då kan vi trösta oss med att den också tar upp näring djupt ner i marken. Den innehåller mycket kisel. Det går att göra ett gödselvatten på den.

När det gäller andra ogräs, som maskros och kvickrot, så gäller bara att gräva upp dem. Det är orealistiskt att tro att det går att bli av med dem, men se till att slå av så mycket maskros och kirskål som möjligt innan de går i frö på försommaren.

Kemiska bekämpningsmedel är inte tillåtna förstås.

Åkerfräken
Kirskål

NYBÖRJARGRÖDOR

När jorden är tung finns det växter som ändå oftast växer bra. Potatis och bondbönor växer alltid. Kål står bra och stadigt i lerjord och trivs bäst där. Driv upp plantor hemma och sätt ut.

Ringblommor, krasse, vallmo är lättodlade blommor.

Finns inte gräslök på lotten så ta en planta från affären, klipp ner den lite och sätt ut. Då kommer du att ha gräslök för alltid.

 

SNIGLAR OCH ANDRA DJUR

Vissa år är skadedjuren fler och andra år färre. Ett år hade vi en rådjursfamilj på området, nästa år var den borta. Mot rådjur hjälper bara att hägna in grödorna med nät och staket.

Mördarsniglar varierar också i antal från år till år, delvis beroende på vädret. Dem är det mycket viktigt att bekämpa så fort de (eller deras äggsamlingar) blir synliga. Det finns medel bestående av järnfosfat som inte är skadligt för andra djur att köpa, men de måste också bekämpas på andra sätt, att klippa huvudet av dem är ett. Det känns obehagligt i början, men det går att lära sig.

 

Lär dig mer:

ODLINGSGRANNAR

Dina lottgrannar är dina lärare! Fråga dem om råd. Du kan säkert också få plantor ibland. Använd vår Facebookgrupp!

 

BÖCKER

Lena Israelssons bok Köksträdgården är en bra grundbok.

 

INTERNET

Koloniträdgårdsförbundets odlingsråd:
http://kolonitradgardsforbundet.se/odling-och-miljo/publikationer-fran-kolonitradgardsforbundet/

FOR (Fritidsodlingens Riksorganisation)

http://www.for.se/odlingsradgivning/

Skillnadens trädgård:

http://blogg.land.se/skillnadens-tradgard/

https://www.facebook.com/Skillnadenstradgard/

FoBo (Förbundet organisk-biologisk odling):

http://www.fobo.se/index.php/kunskapmeny

Gemensam kompost och gemensamma äppelträd

Sommaren verkar äntligen ha kommit! Den gemensamma komposten är nu omgrävd. Där finns massor av fin mylla (mycket bättre än någon jord köpt på påse) – det är bara att ta en skottkärra och hämta.  Den gemensamma komposten finns kvar tills vidare, men bäst och enklast är ändå om varje odlare komposterar på sin lott.

På platsen där brännlotten varit kommer vi att plantera fyra äppelträd. Hål för dem är redan grävda, det gjordes när komposten grävdes om. Mellan träden hoppas vi ordna en gemensam grillplats.

Brännlotten är härmed avskaffad.

 

Nolltolerans mot vinbärsgallkvalster

Gallkvalster på svarta vinbär. Dessa kvalster sprids vid lövsprickningen med vinden, men även med regnstänk och redskap. Gallkvalstren sprider virussjukdomen reversion som gör buskarna sterila. Det är mycket vanligt med gallkvalster i områden som som vårt.
Helt fel årstid att tänka på dem nu. Men frågan kom upp på årsmötet och så här kommer vi att hantera den:
I vår (kanske i samband med städdagen, det beror på vädret och hur långt våren har kommit) kommer styrelsen att gå syn och titta på alla svarta vinbärsbuskar. Vi återkommer med mer information i vår. De buskar som har kvalster måste direkt tas bort.
Vi kommer också att kontakta grannföreningarna för att samordna med dem om möjligt.

Fritidsodlingarnas riksorganisation, FOR, har provodlat olika sorters svarta vinbär:

Läs mer här om vilka sorter som är mest motståndskraftiga mot kvalster

snosatranorra_vinbarskvalster

 

Gemensam beställning av stallgödsel

I föreningen har vi i år gjort en gemensam beställning av stallgödsel (ko och häst). Gödslet kommer från Ågesta gård. Förfrågan har gått ut per mejl. Leveransen kommer under Kristi Himmelfärdshelgen. Exakt tid får ni veta så fort det är klart.

Vinbärsgallkvalster

Vi har konstaterat, bland annat nu på städdagen, att många vinbärsbuskar på området är angripna av gallkvalster.

Svarta vinbär angrips ofta av gallkvalster. Knopparna sväller upp, och ser ut som ärtor, och där inne gömmer sig de mikroskopiskt små kvalstren med sina ägg. De äter på blomanlagen, försämrar skörden och kan sprida en virussjukdom, reversion, som kan göra buskarna sterila.

Syns angreppet på någon enstaka gren så kan det räcka med att den grenen skärs bort. Finns angreppet i hela busken så måste busken kapas jäms med backen och riset bör eldas upp. Skulle de nya grenarna som växer upp angripas igen är det bäst att gräva upp busken.

Här är en bild från växteko.nu som visar hur en angripen kvist ser ut:
OD91D08