Ingen ny uppsamlingsplats för löv kunde byggas eftersom jordankare saknades. Men staketet togs ner så allt är förberett.
När vi förstod att det är risk att en så stor flishög som vi hade kan självantända blev det fokus på att sprida ut den och vattna den.
Skyltar kom äntligen upp!
Sedan fick vi besök av Ingrid Rogblad från Koloniträdgårdsförbundet som berättade om miljödiplomering. Hon sa bland annat att ordet ”trädgårdsavfall” borde strykas ur ordlistor, det finns inget trädgårdsavfall — allt som vuxit kan bli jord igen. Och det är ju sant. Hon gick också runt på området med miljögruppen. Vi är nu klara för diplomering, men själva diplomet ska vi få vid ett annat tillfälle.
På årsmötet 13 mars presenterade styrelsen denna verksamhetsplan och vi antog en budget som kommer göra det möjligt att genom föra den. Hela årsmötesprotokollet kommer att finnas senare under För medlemmar.
Under det kommande året vill vi fortsätta arbeta för bra förutsättningar för självständiga arbetsgrupper. Vi vill också uppmuntra mindre initiativ och nya idéer för att göra området funktionellt och trevligt. Det finns möjligheter att förbättra de gemensamma ytorna som inte är ängar. Konkreta uppgifter som ska genomföras är: • Gå igenom vattenkranarna, byta ut packningar där så behövs. • Laga staket och ersätta delar. • Göra gemensamma insatser mot mördarsniglar och åkersniglar på hela området. • Arbetet för miljödiplomering fortsätter med målet att bli diplomerade för grundnivån. • Nyhetsbrev skickas till medlemmarna när styrelsen har information att dela. Facebook-gruppen är ett komplement, men e-post är huvudkanalen. • Införa gemensamt system för digital delning av dokument i styrelsen. • Bygga ytterligare en uppsamlingsplats för organiskt material.
På årsmötet valdes också ny styrelse. Vilka som är med står på sidan Kontakt.
Vi inledde vårt aktiva arbete för miljödiplomering med en enkät till medlemmarna hösten 2020. Detta för att skaffa en bild av nuläget, men också som information och inspiration om att vi nu är igång. Vi delade ut den på höstens gemensamma arbetsdag, men gjorde den även digitalt. Vi fick in 41 svar, det är tyvärr färre än hälften av medlemmarna som svarat. De svaren visade i alla fall på ett bra utgångsläge, vi får hoppas att de 41 är representativa.
90 % komposterar på lotten. Hälften har insektshotell eller vattenbad för pollinerare.
Ingen använder kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel. Eldar på lotten är det nästan ingen som gör. 70 % använder gräsklipp, guldvatten eller bokashi som gödning.
52,5 % gör egen jord, men 47,5% köper påsjord. (Men eftersom 90 % komposterar så gör nog de flesta av påsjordsköparna också en del egen jord).
80 % jobbar för att förebygga växtsjukdomar. 62,5 % undviker plast som presenningar och annan plast som till slut hamnar i jorden, men 37,5 % hade inte tänkt på detta.
Vi frågade vad medlemmarna helst skulle vilja lära sig mer om. Det gick bra att välja flera svar här.
Här är toppämnena:
68 % Att göra egen jord
63,1 % Växtskydd och skadedjur
52,3 % Kompostering
47,4 % Täckodling
44,1 % Att bidra till biologisk mångfald
42,1 % Att ta tillvara regnvatten
Andra ämnen som också fick röster (det gick bra att skriva egna förslag här) men under 40 %, var: Pollinerare och andra insekter, Att göra egen gödsel, Bokashi, Samodling, Permakultur och att kombinera täckodling/permakultur utan att få skörden uppäten av sniglar och smådjur!
Nu under 2021 går vi vidare med miljödiplomeringsarbetet. Bland annat genom att försöka ordna tillfällen att lära mer om de ämnen som medlemmarna önskat. (Här passar det bra att påminna om Koloniträdgårdsförbundets webbinarier). Och fortfarande är fler medlemmar välkomna i arbetsgruppen! Kontakt genom styrelsens e-post odla.sft@gmail.com.
Nu arbetar vi aktivt för att föreningen ska bli miljödiplomerad. Beslut om detta togs redan på årsmötet 2018, och sedan dess har vi genomfört en hel del, framför allt avskaffat gemensam kompost och på olika sätt inspirerat och informerat om hur medlemmar kan kompostera på egen lott. Läs mer om kompost!
Under 2020 har vi fått en bikupa på området och fler har engagerat sig för slåtterängarna.
En miljögrupp bildades sommaren 2020. På gemensamma arbetsdagen i september fick deltagarna fylla i en enkät för att miljögruppen ska få en bild av hur läget är nu. De som inte var med på dagen kommer att få den i e-post.
Fler aktiviteter kommer att komma. Den som vill vara med i miljögruppen är mycket välkommen! Skriv till odla.sft@gmail.com
Ekologisk odling är för många odlare en självklarhet idag. Men miljödiplomeringen fokuserar även på andra delar i miljöarbetet: biologisk mångfald, energi, material, transporter, vatten och avlopp.
De grundläggande tankarna i miljödiplomeringen är att: * Utnyttja resurser effektivt och minimera användningen av ändliga resurser. * Minimera spridningen av miljöskadliga ämnen. * Värna naturens mångfald och kretslopp. * Skapa en god livsmiljö.
Gemensam arbetsdag genomfördes 26 september trots att regnet föll när dagen inleddes. Då passade det bra att första aktivitet var en enkät som uppstart för vårt arbete för att bli en miljödiplomerad förening. Den kunde fyllas i på verandan i skydd från regnet. (De som inte var med kommer att få möjlighet att fylla i den digitalt senare under hösten.) Enkäten, som är anonym, ger miljögruppen en koll på kunskapsläget och vad medlemmarna önskar att få lära sig mera om.
Den här gången handlade arbetet om rensning och uppsnyggning av gångar och andra gemensamma grusytor. Bland annat klipptes en hel del bort från syrénhäcken. Även slåtterängarna fick lite tillsyn.
Vid den avslutande grillstunden (där Jonny Mård skötte grillen coronasäkert) passade styrelsen på att avtacka Seve Nilsson som i våras avgick efter 27 (!) år i styrelsen. Han fick en stor blombukett plockad på olika lotter på området och så satte vi upp skylten med ”Seves lund” på grillplatsen som är omgiven av äppelträd, ett av Seves många genomförda initiativ.
Efteråt visade Josefin Sjöström från bigruppen vår bikupa för de som ville. Bina är nu invintrade, men vi kunde ändå kika in lite.
Vi försöker återskapa slåtterängar på våra gemensamma ytor.
Slåtterängar är vackra miljöer som en gång var oerhört vanliga i jordbrukslandskapet. I det moderna samhället är de utrotningshotade. En slåtteräng är en areal som slås med skärande verktyg – lie eller slåtterbalk och där gräset tas om hand och förs bort. På det sättet hålls jorden mager, vilket gynnar massor av gräs, örter och blommor som i dag är på retur i det högeffektiva, maskindrivna, monokulturella och konstgödslade jordbruket.
Slåtterängen är helt enkelt en mosaik av biologisk mångfald där både växter, pollinatörer och småkryp är trådar i väven.
Ifjol inledde vi ett projekt med att skapa slåtterängar på merparten av de ytor vi har som inte används till odlingslotter. Mattias de Frumerie som höll i projektet slog av ytorna med lie och använde gräset till täckodling. Han har i år börjat slå av ytorna igen och räfsat ihop höet.
Redan i år kan vi se att kirskål, lupiner, skräppa och maskrosor får lämna plats åt midsommarblomster, prästkragar, gökärt etc. Mattias har plockat lite ängsblommor i vägrenar och ställt ut små buketter där gräset är slaget med förhoppningen att de ska fröa av sig och gro.
Den som vill lära sig mer om detta, och kanske att slå med lie, är välkommen att vara med. Du kan kontakta Mattias via styrelsens e-post odla.sft@gmail.com
Ett
bra sätt att göra en enkel kompost är att ställa några pallkragar på varandra. Det
fungerar bättre än kompostgallren, i dem blir det lätt för torrt i kanterna. Här
behålls fukten.
Ju
mer finfördelat materialet är, desto fortare bryts det ner. Därför kan det vara
bra att klippa stjälkar och kvistar i bitar med en sekatör.
Det är viktigt att varva grönt (kväverikt) material med gult (kolrikt) material. Det kolrika kan vara torra löv, kvistar, små grenar eller även papper. Det gröna kan vara ogräs, skörderester osv. Glöm inte heller att blanda in lite brunt, dvs. jord, för med den följer bakterier och mikroorganismer som gynnar nedbrytningen.
Nu försvinner den gemensamma komposten. Från och med nu är det inte tillåtet att lägga något på högen (men gärna ta ifrån den). Inom en månad ska den vara helt borta. Vi kommer att sprida ut jorden över gemensamma ytor med hjälp av liten grävmaskin.
Fram tills dess är det fritt fram för alla odlare att hämta jord.
Skälen till att den avskaffas är flera.
I en gemensam kompost finns stora risker att växtsjukdomar, som klumprotssjuka och andra, sprids. Detta har också skett.
Den stora högen har också dragit till sig skräp som inte alls hör hemma på en kompost, som plast, bräder mm. (Även, och kanske mest, från andra utanför föreningen).
Vi arbetar för att bli en miljödiplomerad förening, ett av kraven för detta är att varje odlare komposterar på egen lott.
Under året ska vi på olika sätt öka våra kunskaper om kompostering och dela dem med varandra. På hemsidan, i Facebook-gruppen och i möten på området kommer vi att dela kunskaper och diskutera med varandra.
Skarpnäcks Fritidsträdgårdar 